Gigantic, en unik Järboprodukt
Järbos historia har präglats av många entreprenörer inom olika verksamheter. På de här sidorna har vi tagit upp t.ex. Conrad Fack. Och det finns flera.
En annan är "Bil-Berggren", Tage Berggren, som tillskrivs att ha tillverkat den epokgörande konstruktionen baklastaren. Källorna i form av tidningsklippen är inte så många och de är i vissa stycken otydliga och motsägelsefulla när det gäller historieskrivningen.
Uppgifterna har därför kompletterats med uppgifter från andra källor, vilket nog inte alltid gör situationen klarare. Men det vore väl inte omöjligt att få fram uppgifter från nu levande personer som faktiskt var med på den tiden?
Jo, tre har faktiskt anmält sig! Tack Erling Flodman och Göran Olsson för information. Och från en läsare långt upp i norr kom en bild.
Ur tidningen Grävaren får vi uppgifter enligt en intervju med sonen Bo Berggren,
själv framgångsrik affärsman:
Tage Berggren övertog 1942 agenturen och företaget som sålde Ford i västra Gästrikland.
Det var beläget i Järbo. Tage såg behovet av lastaggregat för traktorer och 1946-47
tillverkades den första frontlastaren till en Ford traktor i källaren till Järbo
Folkets hus.
Tage kom snart på den geniala idén att vända på konstruktionen och sätta lyftarmarna där bak på traktorn där de stora hjulen gav stabilitet. Med hjälp av ingenjör Elof Gustavsson löstes problemet med att vända växellådan. Det var 1948.
1948 flyttades tillverkningen till en nedlagd cementvarufabrik i Järbo och i ett senare skede till Gävle Varv.
En del av tillverkningen utfördes på lego bl.a. hos Forsbergs Mek. Verkstad i Sandviken. Med tiden valde Erik Forsberg att starta egen tillverkning. Bo Bergren anser att Bolinder-Munktell i Eskilstuna tog efter flera patent i Giganticmaskinernas konstruktion. Tage Berggren kunde inte skydda sina patent. Han avled 1975. Han var född i Svärdsjö 1909.
Ett flertal olika varianter togs fram under åren, de flesta baserade på Fordmaskiner men även några på GMW- och Nuffieldtraktorer. Man hade 1974 ritningar på en ramstyrd maskin, men då var tillverkningen redan på sluttampen. Av den här tabellen att döma hade det då tillverkats nästan 2400 exemplar i olika modeller. Det finns andra siffror som tyder på färre exemplar.
Det har dykt upp ett par klipp från 1951 och 1952 men sedan är det tunnsått fram till 1966. Gigantic uppmärksammas bl.a. för visningen av sin produkt vid S:t Eriksmässan.
Bil-Berggren lanserar epokgörande traktor(1951-04-13)
Maskin från sandviken imponerade på mässan (1952?)
Klipp ur tidningen Teknik för Alla från S:t Eriksmässan (1951)
På den här flygbilden (från 1947) kan man se den ena verkstaden som var belägen på Högbrinken 8. Där gjordes grovsmide, hydraulik och elhärvor. Huset är rivet. Klicka för att se bilden i förstoring. Vilka år som tillverkningen fanns här är okänt.
Den andra fabrikslokalen i Järbo låg på Spelbovägen 5, där Bohlins hade serviceverkstad innan de flyttade in i Cibes.
En period under 1950-talet låg tillverkningen i Sandviken, men man flyttade tillbaka till Järbo 1957.
Sandvikenindustri vill åter till Järbo (1957?)
Det fanns en filial i Mora, en i Skurup och en i Luleå enligt Göran Olsson. Hur det var med lokaler och tillverkning i Sandviken har inte spårats ännu.
Den här bilden visar en Gigantic som påstås vara den första, den allra första
alltså. Den ägs av Svenssons Åkeri i Sandviken och visas upp flitigt på olika
veteranträffar. Det lär stå flera andra modeller i garage på olika håll i
Järbo med omgivningar.
Foto: Annakarin Bodell, bild från artiklar i Gestriklands Tidning, respektive i Kuxabladet.
Sandvikens Järnverk tycks ha använt en Gigantic för lastning av kol. Det här förefaller vara en ganska tidig modell. Foto från personaltidningen Konvertern, 1955.
I april 1966 kan man läsa (i kort sammandrag):
Produktionen har nu kommit igång efter en tids stillestånd. Nu håller man på med en modell
som kallas F30. Sammanlagt 40 personer är anställda.
Bil-Berggren var 1947 först i landet med baklastare. Tillverkningen startade i Sandviken. 1957 flyttade man till Järbo till lokaler hyrda av kommunen. 1961 byggdes den ena verkstaden ut. Man hade lokaler på två olika ställen.
Notera att det står i artikeln att tillverkningen startade i Sandviken, vilket nog inte var korrekt.
Ny lastmaskin från Järbo (1966-04-05)
Med "ny" menar man alltså en ny modell med beteckningen F30.
I en annan artikel samma år noterar man följande:
Åtskilliga maskiner av modellerna G18 och F20 har byggts vid verkstaden i Järbo. Ingenjör Lennart
Eriksson har varit anställd sedan 1960 har lett konstruktionsarbetet på modell F30.
Åtta maskiner har byggts i Järbo. Produktionstakten beräknas till tre maskiner i veckan och cirka 100 maskiner under 1967. Företaget är trångbodda i lokalerna som är ca 600 kvm. Förutom tillverkningen har man försäljning av Fordsontraktorer m.m. samt service och reparation på platsen och med resande reparatörer.
Men redan tidigare måste man ha känt av konkurrens från modernare konstruktioner. Erling Flodman kom som ung konstruktör till företaget. Vid ett tillfälle skickades han iväg för att "spionera" på den nya amerikanska midjestyrda Michiganlastare som fanns i grusgropen hos Genberg och Wigren. Det blev ganska misslyckat för man såg honom på kanten av gropen.
Och utvecklingen inriktade sig på konstruktionen av den nya modellen F 30. Den var tyvärr bara en uppdatering av den fyrhjulsdrivna F20 som tillverkats de senaste åren, som i sin tur var en uppdatering av den tvåhjulsdrivna G18.
Gigantic hade påbörjat ett samarbete med Gnosjö Mekaniska Werkstad, GMW, en firma i Älmhult som tillverkade traktorer m.m. De försökte också bygga baklastare och hade eget gjuteri.
Erling sysslade under hösten 1963 med att rita en ny ”bakände” som bestod av en tung gjuten motviktsdel som skulle öka lastförmågan. Det var också en del av orsaken till samarbetet med GMW och deras gjuteri. Tanken var nog ett samarbete och eventuell sammanslagning.
Erling menar att denna uppdatering var helt omöjlig, eftersom de traktordelar som ingick i konceptet var underdimensionerade och man hade redan stora problem med brustna drivaxlar. Kort sagt så var man efter i produktutvecklingen.
Järboföretag i blomstring (1966-05-26)
Fast det där med "blomstring" kanske var en överdrift om man ser tillverkningssiffrorna 1965-1974 och när man läser Erling Flodmans vittnesbörd.
Kom som säljare - blev chef (1971-04-20)
Platschefen Göran Hedlund intervjuas. Han började som säljare 1962 men blev platschef i Järbo två år senare. Vintern 1970-71 var tydligen svår för företaget då vintern var snöfattig och försäljningen minskade kraftigt. Redan då har man börjat koncentrera försäljningen till skogsmaskiner.
I artikeln från 1976 står att verksamheten ska flytta till Sandviken i en nybyggt industrihus i Lövbacken, men då har tillverkningen redan upphört. Det gjorde den 1974 och nu säljer man skogsmaskiner och utför service. En avdelning är etablerad i Mora.
Gigantic lämnar Järbo (1976-03-13)
Andra källor som kan konsulteras är t.ex. webbplatsen www.baklastaren.se. Där anges att företagaren Karl-Erik Wallberg redan 1948 ritade en baklastare som tillverkades genom fordhandlaren Bil-Berggren.
Webbplatsen www.baklastaren.seIdén kan ha kommit från Bertil Wigren som drev företaget Kungsfors Grus & Sand, tillsammans med sina bröder. De var intresserade av att få en effektiv lastmaskin. En artikel från 2011 i Gästriklands Tidning skriver det.
Nestorn bland lastmaskiner (2011-03-25)
Äldsta baklastaren är från Järbo (2012-april)
På sajten baklastaren.se redovisas många olika tillverkare, bl.a. Lundbergs Mekaniska i Skellefteå, som ibland anges som baklastarens uppfinnare. Lundbergs blev en stor tillverkare, men till slut hamnade allt hos Volvo. Alla övriga och många små industrier som tillverkade olika varianter är nu historia. Om man vill vara lite kritisk så var inte Gigantic baklastare unika så länge - den fick många efterföljare.
Namnet "Gigantic" finns kvar än i dag i Gigantic Truck & Maskin i Mora AB som säljer truckar, hjullastare, kompaktorer med tillbehör, staplare och inomhusmaskiner samt har utbildning och service. Företaget har numera gått upp i Brubakken-koncernen.
Det kan nog hända att jag missat eller missförstått ett och annat i källorna, men hoppas på att få konstruktiv kritik.
Noter
Göran Olsson vars far Christian jobbade på Bil-Berggren från första början har bidragit
med lite hågkomster. Han var ofta med sin pappa på jobbet från 1960 och några år framåt.
Chistian var lagerchef och kunde alla reservdelsnummer utantill.
Erling Flodman jobbade som ritare och konstruktör, med Lennart Eriksson som närmaste chef under 1962-63 och har lämnat uppgifter om försöken att vidareutveckla maskinen.
Uppdaterad 2023-02-05