Järbo Hembygdsförening

Publicerad 2018-05-09, kompletterad 2021-10-29

Denna sida är upplagd som en parallell till sidan med bildgalleri över broar och kraftverk i Lillån och Jädraån. Det finns mycket i klippböckerna om broar och kraftverksbyggen, dock inte alla av dem.

Länk till bildgalleri om broarna

John Dahl skrev en serie artiklar under den samlande rubriken "Längs Jädraåns vindlingar". Flera av dem har tagits med på denna sida.

Varför är det så mycket vindlingar i Jädraån? Förklaringen är att jättarna och trollen som grävde väg för vattnet jobbade var för sig, på olika tider av dygnet, och de kunde inte komma överens om riktningen. Så det blev som det blev, i zickzack, enligt John Dahls säkra källa.

Vindlingarna är norr och söder om orten men i dalgången genom den är det ganska så stor fallhöjd och det mesta utnyttjas för kraftproduktion. I tillflödet Lillån fanns också kraftverk och dammar som nyttjades för industrier.

I de här artiklarna får man en viss överblick över broarna och olika händelser.

Broar byggas över Jädraån (1937) 

Unikt brounderhåll följde på vårflod i Järbo 1916 (1961) 

De många översvämningarna under åren behandlas på en annan sida.

Klipp om översvämningar i Jädraån

Denna sida har uppdaterats med material om översvämningen i början av september 2021 som rev med sig väg och vägtrumma i Lillån vid Botjärn och arbetet med återställning. Det var ett dygns intensivt regn som ökade flödet i ån. Mer än 100 mm uppmättes. Vägtrumman vid baddammen klarade inte detta och vattnet steg och spolade bort vägbanken.

Det blev också översvämningar vid skidanläggningen nedströms som orsakade skador på byggnaderna. Vägen vid Botjärn lagades en månad senare och två nya trummor av plåt lades.

Lillån

Den "gamla" vägtrumman var en gedigen sak av armerad betong, av typ "järnvägskulvert". Många boende ställde upp och jobbade med att lägga dit de 16 betongringarna som lär ha vägt 3 ton/styck. Det var i augusti 1952. 2021 dansade de flesta ner ett tiotal meter i strömmen som om de var av kork.

Kjell Nordqvist har ett foto från arbetet 1952.

Artikel om bygget (1952) 

Reparation efter översvämningen (jarboportalen.se) 

Kungsfors

Vid Kungsfors utnyttjade bruket vattenkraften under sin ganska korta verksamhet. Men inte förrän 1942 kom den moderna dammen och kraftverket till. Den första betongbron kom några år tidigare samtidigt som en liknande bro byggdes längre upp i ån.

Kraftstation i Kungsfors byggd på rekordtid (1942) 

Eskilsbron och Stoppbron

Hammardammen

Kraftverket kallas även Finnäs kraftstation förvärvades 1973 av Sandvikens kommuns energiverk. Det byggdes om till minikraftverk 1985 efter många turer i vattendomstolen.

Kraftstation såldes till Sandviken (1973) 

Inget nytt minikraftverk ...(1982) 

Här byggs Jädraåns nästa minikraftverk (1985) 

Bro och damm vid Yllefabriken

Det är lite oklart när dammen vid Yllefabriken byggdes men det bör i alla fall ha varit före år 1900. Den fanns där när Järbo Yllefabrik startade 1902. Konstruktionen verkar ha varit enkla stenkistor med timmer omkring. 1957 dömdes konstruktionen ut av brostyrelsen. Men det dröjde ända tills 1962 innan den nya betongbron var klar. Och tur var väl det för 1966 sprängde vårfloden den gamla dammen.

Vattnet leddes in till ett kraftverk i Yllefabriken.

Ursprungligen anslöt bron till Svadenvägen i branta backar på ömse sidor. Den nya bron gick via en ny väg - nuvarande Yllefabriksvägen - som är något mindre brant och krokig och den ligger högre över vattnet.

Den nya bron blev dock dyrare än beräknat och vägsamfälligheten fick tilläggsanslag för byggandet men i eftehand är man naturligtvis nöjd över reslutatet. Bygget drabbades av det kraftiga vattenflödet i augusti 1961, som orsakades av regn.

Veritabel vårflod ... (1961) 

Hyttbron

Här gick alltså den första förbindelsen mot Ockelbo. Numera är det bara en gång- och cykelväg. Bron har byggts om flera gånger, senast 2008. Läs om alla turerna kring det arbetet på www.jarboportalen.se.

Om Hyttbron på jarboportalen.se 

Järnvägsbron

Den första bron byggdes när järnvägen drogs fram 1876 och den byttes mot en ny konstruktion 1915. Den ersattes 2001-2002 av den tredje generationen. 1972 passerade 46 tåg per dygn över den skramlande järnkonstruktionen som var en av många olika typer av broar på Norra Stambanan.

46 tåg per dygn över ån (1972) 

Bilder från bygget 2001-2002 finns på jarboportalen.se

Järnvägsbrobygget 2001-2002 

Landsvägsbron

Trafiken från Järbo nordöst ut mot Ockelbo gick sedan "urminnes tid", innan nuvarande väg 302 byggdes, över Hyttbron. Den var naturligtvis inte dimensionerad för tyngre biltrafik. En ny väg och en ny bro byggdes 1921-23 som ett nödhjälpsarbete i den djupa lågkonjunkturen. De kallades Norrlands statsarbeten. Bron var en bågbro av stål.

Vid östra landfästet står en minnessten på södra sidan, knappt synlig bland slyet.

Vägbygget Järbo-Heden nu avslutat (1923) 

När bron skulle undehållsmålas 1980 blev det en mängd problem som gjorde att arbetet drog ut på tiden.

Miljövård tar tid (1980) 

Sågdammen

1980 var restaureringen av sågdammen klar. Kraftstationen döptes efter invigningsdagens namnsdag som den 12 januari var Frideborg. Det är ett s.k. minikraftverk och det är i hög grad automaiserat och kräver mindre tillsyn.

Verket ger 1 500 000 kWh energi årligen, vilket är mindre än 1 % av Energiverkets leveranser. Skribenten John Dahl har dock blandat ihop effekt och energi i artikeln.

Kraftstationerna längs Jädraån levererar 14,9 miljoner kWh med möjlighet att bygga ut till nästan det dubbla.

Sågdammen hade inte varit i bruk sedan 1968 när den åter togs i bruk 1980 men det var även här många turer om tillstånd.

OM - OM - OM ... (1976) 

Kraftstation byggs i Järbo (1976) 

Planer i Järbo på vattenkraft (1978) 

Rekordbilligt kraftverk försörjer Järbo ... (1980) 

Frideborg rullar på (1980) 

Produktionen kan höjas med det dubbla i Jädraån (1980) 

Spången

Djupdals kraftstation

Det var Seefabriken i Sandviken som förvärvade mark och rättigheter 1918 och start och invigning av kraftstationen skedde 1922. Kraftverket har under åren byggts om till högre spänning. På 1960-talet tog Sandvikens Järnverk över Seefabriken och kraftverket. Därför kallas dammen också Seedammen.

50-årig Järbostation ger Sandviken kraft(1968) 

Järbostation blev 50 år (1972) 

Djupdals kraftstationsbygge gav många i Järbo arbete (1972) 

Denna artikel handlar om flera av kraftstationerna.

Här strömmar Jädraån fram ..(1979) 

Kvarnfallet

När dammen byggdes om 1993 bröt vattnet igenom skyddsdammen och skadade gjutformar med mera. Se sidan om översvämningarna.

Lagning efter vårfloden (1966) 

Jädraån har ofta försökt riva bron vid Kvarnåker (1972) 

Ny kraftstation planeras ... (1981) 

Minikraftverket i Järbo startat (1986) 

Broar vid Östby

När vägen till Sandviken byggdes 1920-22 anlades även en bro i Östby. Den ersattes 1962 av en ny bro när hela vägen gjordes om och asfalterades.

Före 1920 fanns det ingen riktig väg till Sandviken, men det fanns en träbro i Östby.

Översvämning i Järbo då Östbybron byggdes (1962) 

Tredje Östby-bron 10 år (1972) 

Uppdaterad 2021-10-29