Folket Hus
Järbo Folkets Hus drygt 80-åriga historia är verkligen en berg-och-dalbana i många avseenden. Det som man kan utläsa av tidningsklippen är att att det är ganska så spännande. Vi har hittat klippböcker från 1930-talet, men i huvudsak är rubrikerna från 1960-talet och framåt.
Så här ritade arkitekterna Grundell & Sjöman i Gävle exteriören av Järbo Folkets Hus. Föreningen inköpte 1936 en tomt i centrala Järbo och byggföretaget A.-B. Skånska Cementgjuteriet lämnade ett stöd som möjliggjorde bygget kunde påbörjas våren 1937. Det här kan man utläsa i en notis i Norrlandsposten(?) 15 maj.
En ny ståtlig samlingslokal för Järbobygden (1937-05-15)
Folkets hus-bygge i Järbo (1938-06-23)
Ytterligare en fyllig artikel kom i Arbetarbladet strax före invigningen.
Järbo nya arbetarborg inom kort färdig (1938-09-24)
Lördagen den 1 oktober, invigdes huset med pompa och ståt. 900 personer dansade till Fox Swingers kapell. På söndagen fortsatte festligheterna med tal, Sandvikens Folkdanslag, en fakir och mera dans. Biografen hade startat lite tidigare.
Byggnaden får mycket beröm, men när det gäller ventilationen får den underbetyg.
Folkets Hus i Järbo invigt + en liten notis om biografen (1938-10-04)
Föreningen har rötterna i folkrörelsen och Järbo-avdelningen bildades 1934. Till en början hade man nöjestillställningar i paviljongen vid Hålldammen. Från 1938 hölls verksamheten i Folkets Hus, centralt vid Kungsforsvägen. Det var en stor danshall som lockade många människor, tillbyggd med en stor biograf- och teaterlokal. Bion var i drift en bit inpå 2000-talet.
Under storhetstiden spelade många berömda orkestrar och artister och danshallen var fylld. Vad sägs om namn som Arne Domnérus, Putte Wickman, Gösta "Snoddas" Nordgren, Monica Zetterlund, Little Gerhard och många fler.
Dramatiken var stor på 1960-talet när den traditionella danspubliken började svika. Konkurs och hot om indrivning skapade svarta rubriker. Det som kanske fick mest uppmärksamhet var nog nattklubben med den omtalade "strippan". Det var ett försök att locka kvar publiken, men det blev kortvarigt. Skriverier blev det i alla fall, till och med i rikspressen. Dagens Nyheter hade en stort upplagd artikel. Här har vi samlat några klipp.
Folkets Hus vill öppna nattklubb (1966)
Järbos nya nattklubb invigd (1966)
Lyckad premiär med strippan (1966)
Nattklubb med limpsmörgås i Järbo (DN 1966)
Vill Järboborna se nakna flickor? (1966)
Historien har även uppmmärksammats nu när de gamla källorna blivit tillgängliga. Gästriklands Tidning har intervjuat en som var med på den tiden och i artikeln finns intressanta fakta.
La Bommie skakade Folkan (2017)
En annan fråga som syntes mycket i tidningarna var ordningen på danserna. Tydligen förekom ganska mycket alkohol och en del bråk (förstås). Det blev "sugrörstvång" i en ambition att minska problemen.
Svinaktigt på Järbodanser (1964)
Men det kunde tydligen gå städat till också ...
Städad lördagsdans i Järbo (1964)
Ekonomin blev en svår fråga. Nedläggning, ombyggnad, rivning har i princip varit på tapeten sedan 60-talet. I och med färre evenemang med lägre intäkter och högre kostnader blev det svårare att bedriva verksamheten på ett lösnsamt sätt.
Det här hotet blåste tydligen över för drygt tio år senare kan vi läsa att man har vissa planer på att rusta upp, men det verkar bli för dyrt.
Rusta kostar över miljonen (1979)
På 1980-talet diskuteras på allvar(?) en ombyggnad till en centrumbyggnad med affärer och post. Från kommunens sida har man talat om huruvida man ska stödja en ombyggnad eller om det vore bättre att riva anläggningen. Protester från omkringboende och säkert också ekonomin fick planerna att gå i stöpet.
Nytt Folkets hus i Järbo ..? (1988)
Protester i Järbo mot byggplaner (1990)
I slutet på 90-talet förefaller situationen ha blivit mer akut men den tycks ha löst sig eller kanske ha stabiliserat sig på en nivå av konstant "kris". Detta läge har väl fortsatt till hur det är i dag.
Delfin Clubs första tid var på 60-talet och sen blev det Club Kuli innan Delfin Club dök upp i ny tappning 1997.
Delfin Club ska få fart på Järbofolkan (1997)
Folkets hus nära undergången (1997)
Ett par artiklar ger en bra resumé över årtiondena och andas inte bara elände.
En annan gren av verksamheten var biografen, som på sin tid var ganska så modern. Där fanns 210 sittplatser. Konkurrent var Godtemplarlogens biograf. Fast egentligen så kanske dom inte bara var konkurrenter. Föreställningarna verkade ligga på olika tider så de verkliga entusiasterna kunde gå från ena salongen till den andra. Från början utarrenderades bion, men från 1945 kördes den i Folkets Hus egen regi.
Vädjan: Kom hit så biografen får leva! (1997)
2008 kördes sista föreställningen med en film om riddaren Arn. 23 besökare satt i salongen. Nu kan man säga att bion ligger i malpåse. Biografmaskinerna finns kvar i ursprungligt skick, men numera finns inte någon film på rullar längre. Biografstolarna och duken är nedmonterad. Högtalarna återanvänds i danshallen.
Åke Wennergrund, biografmaskinist (1974)
Många enskilda krafter har under åren kämpat för husets överlevnad. Vi kan se några av namnen bland klippen. Här en av dem som verkligen jobbat för Folkets Hus. Det finns flera personer och de kommer att komma med här allteftersom. De är också värda att nämnas.Det ligger ännu mera på arbetsbordet som inte är skannat och redigerat, så den här historiken är ganska så ofullständig och fragmentarisk. Det som inte har kommit med är den livaktiga teatergruppen som höll många föreställningar i Folkets Hus.
Och slutligen en länk till Folkets Hus av i dag.
Folkets Hus på jarboportalen.se
Uppdaterad 2023-05-03