Järbo Hembygdsförening

Kungsberget på vinst och förlust

Kungsberget

Kungsbergets historia som skidanläggning börjar någon gång i slutet på 1930-talet då man röjde för en slalombacke. Dessförinnan hade motorsporten haft backtävlingar under några år, men lite längre mot nordväst. Den första slalomtävlingen hölls i februari 1938 och var tydligen en upplevelse, i tidningsklippet skrivs att "åkarna fingo en hiskelig fart..." Backen var 400 m lång och med en nivåskillnad på 75 m och avverkades på mindre än 1 minut.

Slalom i Kungsberget (1938-02-22) 

Anläggningen utvecklas och i mitten på 50-talet finns en lift på plats i den 600 m långa backen. Under 60-talet börjar det hända stora saker. Förutom att Järbo IF med frivilliga insatser började bygga en toppstuga 1957 så diskuteras den långsiktiga utvecklingen med området.

Under de tidiga åren spelade också Björkvallen en stor roll för friluftslivet. Där fanns en liten backe och därifrån utgick längspår.

Björkvallen skideldorado (1957-03-05) 

Frivillig insats för toppstugan (1963-01-24) 

Å ena sidan finns behov av skydd för de speciella naturvärdena, särskilt på sydbranten av Kungsberget, å andra sidan har friluftslivet behov att utvecklas. Järbo kommun gör en generalplan för att få ordning på bebyggelsen. Arbetarbladet ordnar ett "toppmöte" för att höra vad olika parter har för önskemål och visioner om hur friluftslivet ska utvecklas. 1964 beslutar Järbo kommunalfullmäktige att utbyggnaden ska bedrivas som beredskapsarbete.

Byggförbud i Kungsberget (1963-06-20) 

Kungsberg kan bli turist-eldorado (1964-03-23) 

Stor optimism om Kungsberget (1964-09-03) 

Kungsberget byggs ut i kommunal regi (1964-09-08) 

Kungsberget

Det verkar finnas en viss oenighet om hur utbyggnaden ska gå till och vilka ambitioner man ska ha. En del tycker att ett fritidscentrum är bygdens räddning, andra vill inte släppa till en kvadratmeter mark till ett så äventyrligt projekt.

Många "höjdare", från landshövdingen (Jarl Hjalmarsson) till lokala pampar gör besök på platsen och diskuterar planerna. En viktig del är förstås ekonomin - vem ska betala kalaset? Ett stort statsbidrag skulle sitta bra.

Nu rör det sig på Kungsberget (1964-11-06) 

Het markdebatt i Kungsberg (1964-11-10) 

Ja till Kungsbergs-projektet (1964-11-10) 

Naturvårdsintressena ska också få sitt. 1966 har man kommit en bit på väg mot bildandet av ett naturreservat i området. Här gäller det att hitta en balans med skidbackar och liftar. Helt lätt verkar det inte vara. Markägarna gillar inte de inskränkningar som naturvården kräver. 1971 fattas beslutet.

Ökad aktivitet för naturreservat i Kungsberg (1966-06-18) 

Protest mot reservat i Kungsberg (1966-09-09) 

Beslut om Kungsbergets naturreservat (1971-07-07) 

Sandvikens Tidning har ett utförligt referat av den inventering och analys av området som gjordes 1972-73. I den pekas på de möjligheter till utbyggnad för aktiviteter både vinter- och sommartid.

Kungsberg attraktivt som friluftsområde (1973-11-16) 

Skidanläggningen kommer igång under början av 1970-talet, men man kan konstatera att ytterligare en part är inblandad, nämligen vädret! Anläggningen drivs av en kommunal stiftelse men vädret bestämmer man inte över. Säsongen 74-75 börjar inte bra och långt in i januari finns det fortfarande ingen snö att åka på.

Stiftelsen Kungsbergets Fritidsanläggningar bildades 6 maj 1974.

Nu fattas bara snön (1975-01-24) 

Kungsberget

Men satsningen fortsätter. Inför säsongen 78-79 satsas 2,2 mijoner kronor av Sandvikens och Gävle kommuner som äger stiftelsen. Driften har gått med förlust sedan 1974 men 1980 räknar man med plus i bokslutet. Det är fortfarande bara två nedfarter men det visar sig att förväntningarna slår in. En bidragande orsak är att man nu har snökanoner.

Klart för etapp 2 i Kungsberget (1978-10-21) 

Helgen räddad i Kungsberget (1978-12-16) 

15 000 åk (1979-02-28) 

Ekonomin är dock det stora problemet. Stadsrevisorn riktar anmärkningar mot stiftelsens redovisning. Stiftelsens egen revisor har inte funnit anledning till anmärkningar. Rubrikerna pendlar mellan succé och katastrof.

Fortsatt förlust för Kungsberg (1979-08-22) 

Kungsberget

Kungsberget

Redan ekonomisk succé (1980-01-15) 

Full fart tack vare snökanonen (1980-01-16) 

Det är många ideella krafter som jobbar för Kungsberget. Järbo IF har hand om serveringen i Toppstugan som har öppet under veckoksluten. Här serveras fika, varmkorv och våfflor. På bilden Gunilla Sköld, en av de frivilliga.

Turister trivs i Toppstugan (1980-02-27) 

Snön slut i Kungsberget (1980-04-09) 

Förlust och fortsatt utbyggnad (1980-05-29)

Revisorn: Förbättra kontrollen (1980-10-07 --10)

Rekordtidig premiär (1980-11-13) 

Ekonomin och vädret är ständiga följeslagare i rubrikerna under åren framöver. Vädret försöker man bemästra med snökanoner som nu på 80-talet täcker behovet förutsatt att det är tillräckligt kallt. Men det kostar och det är svårt att få det att gå ihop även om investeringar är nödvändiga på sikt om man vill växa.

Kungsberget växer (1981-05-12) 

Men revisorerna klagar: Det är för mycket alpint, alltså mest av utförsåkning.

Revisorerna klagar och Rekordsäsong (1982) 

Fritidsnämnden tycker (1982) 

Kungsberget blir mer attraktivt (1983-07-27) 

Det skulle behövas attraktioner även för sommarverksamhet tycker bland annat cheften Jan Hugg, till exempel golfbana och bad.

En annan användning dyker upp 1983 då Sandvikens UFO-förening planerar att starta UFO-spaning från det gamla utsiktstornet. Men här får jag inte ihop det. Tornet lär ha rivits när toppstugan byggdes. Eller?

Ufo-spaning från Kungsberget (1983-07-27)

Och en annan idé om användning är en vildmarksby!

Utvecklingsfonden tänder på vildmarksby (1983-10-29) 

Diskussion om framtiden (1984-02-14) 

Dubbeljubilum (1984-04-18) 

Och utvecklingen rullar på.

Ny lift och nya nedfarter (1984-08-25) 

Utbyggnad för 4,8 miljoner (1985-02-23) 

Bra säsong trots kylan (1985-10-25) 

Det görs en undersökning av vilka som använder anläggningen och inte helt oväntat är det en hög andel stockholmare som besöker, speciellt vid helgerna.

Stockholmare dominerar (1986-03-07) 

Rekordsäsong (1987-03-31) 

Men glädjen blir inte långvarig. Det är det miserabla vädret som gör att besökarna uteblir. Men det blir mer investeringar i alla fall.

Kungsbergets sämsta säsong (1988-03-08) 

Investerar sex miljoner (1988-05-31) 

I fullmäktige grälar man om stiftelsens ekonomi. Underskottet är nu uppe i hela sju miljoner. Det behövs en åtgärdsplan, men ärendet bordläggs.

Först åtgärdsplan sedan ansvarsfrihet (1990-01-18) 

Och sen är det vädret som hotar...

Tövädret hot mot sportlovet (1990-02-06) 

Men investeringarna fortsätter.

Kungsberget investerar 3,5 miljoner (1990-09-01) 

Trots två dåliga säsonger (1990-09-04) 

Men det blir ett tredje förlustår med minus två miljoner. Jan Hugg tycker att kommunerna får hjälpa till.

Miljonförlust igen (1991-04-05) 

Hjälp från allmänheten: Kungsberget fick pengar i brev (1991-09-27) 

Och så är det ju snön som ska rädda Kungsberget igen.

Snön räddar... (1991-12-27) 

Men politikerna (åtminstone vissa) tycker att Kungsberget bör säljas till en entreprenör. Det finns inga möjligheter till att anläggningen ska gå med vinst någonsin menar man. Dessutom kritiseras ägandeformen - stiftelse som innebär att politikerna inte har någon möjlighet att påverka besluten. Förutom att godkänna underskotten då! Vd Jan Hugg menar att det är orättvist att bad- och idrottsanläggningar få gå med förlust, men inte Kungsberget.

Kungsberget "en social resurs"(1992-01-08) 

Kungsberget varslar personal (1992-01-15) 

Intervju med Jan Hugg (1992-01-28) 

Förlust kan knäcka Kungsberget? (1992-02-05) 

Efter ett snöfall verkar krisstämmningen ha blåst över.

En härlig dag i Kungsberget (1992-02-14) 

Snö i elfte timmen (1992-02-17) 

1994 verkar det blåsa andra vindar vad gäller ägarskapet.

(S) byter fot... (1994) 

Sammanfattning av säsongen (1995-04-18) 

Gamla turer om Kungsberget (1995-04-25) 

Där slutade klippböckerna - tyvärr. Kungsbergsanläggningen såldes till Branäs-gruppen 2004.

Om Kungsbergets fritidsanläggningar på senare tid kan läsas på jarboportalen.se

Kungsberget 

Det blev många klipp, men det är ändå bara ett urval. Det finns flera som inte har tagits med. Urvalet har gjorts för att spegla förändringar som har skett och för att ändå få en viss kontinuitet.

Uppdaterad 2017-12-27