Järbo Hembygdsförening

Järbo Hembygdsförening

Konstnären Erik (Ecke) Hedberg samlade intresserade och startade en hembygdsförening. Det skedde vid ett möte den 13 mars 1927. De första åren samlade man in pengar till inköp av en tomt och byggnader. Det blev så småningom Hembygdsgården på Lappkällsberget. Man byggde en musikpaviljong och sedan arbetade man för att flytta Masmästargården från Djupdal.

Järbo Hembygdsgård Arbetarbladet hade 1933 bland annat en artikel om "gammelgården" och det pågående arbetet att få huset flyttat. I augusti 1936 invigdes den på sin nya plats.

Läs mer i den gamla tidningen

Järbo Hembygdsgård1971 kan vi läsa om bröderna Albin och Albert Eriksson som var födda och uppvuxna i Masmästargården i Djupdal. Hembygdsföreningen fick köpa huset för 3000 kr, men halva beloppet gick till flytten så själv fick Albert 1500 kr! 1935 plockads den ner och året därpå invigdes den alltså. Namnet Masmästargården kommer sig av att deras farfar var masmästare.

Masmästare var enligt Joel Järbing en "teknisk ledare som med hjälp av två uppsättare skulle "sätta på" kol och malm, ombesörja slaggens bortförande och göra utslag".

Järbo hembygdsgård gömmer ortens minnen ... (1971) 

Mer om denna unika byggnad kommer att publiceras senare.

Bygdespel Masmästargården var också den passande scenen för ett bygdespel som framfördes 1963 när Järbo kommun firade sitt 100-årsjubileum. Mer om detta finns på en egen sida som är påbörjad.

Bygdespelet fick mycket beröm och sågs av många personer och det var många som var engagerade i föreställningen som spelades flera gånger.

Järbobor hundra år äldre ... (1963) 

Järbo i festyra (1963) 

Järboamatörer fick lovord för fina rollprestationer (1963) 

Under de år som tidningsklippen täcker ser man att Hembygdsföreningen var mycket aktiv framför allt under 1970- 1980-talen. Det var många olika aktiviteter under sommaren och det var mycket ideellt arbete med de hus man hande och man flyttade flera till Hembygdsgården.

Bastu 1979-80 flyttade man hit en ria och bastu från "Kammars" i Finnäs. Byggnaderna skänktes av Sandvikens kommun med arbetet, men att ta ner och sätta upp gjordes av föreningen själva.

Hembygdsgården i Järbo utökas (1979) 

Hembygdsföreningen fick två nya hus (1979) 

Det bedrevs också kurser i allehanda hantverk, till exempel hur man lägger spåntak, knuttimring, och bindning av björkriskvastar och även uppsättning av gärdsgårdar.

De får lära sig lägga spåntak (1982) 

Verktygsvana och rutin viktigt vid knuttimring (1990) 

Här binds björkriskvastar (1991) 

Det som syns tydligast i rubrikerna är de danstävlingar i hambo och schottis som växte och växte under åren. Midsommarfirandet märks inte så mycket av i tidningarna. Familjesöndag var en annan tradition

Järbo-schottis Järboschottisen - en familjefest (1983) 

Rekordmånga par i maratonlång Järbohambo (1984) 

1988 provade man att förlägga de båda tävlingarna till samma dag. Tidigare hade man haft hambo i juni och schottis i juli.

Schottis och hambo samtidigt i Järbo (1988) 

Och mitt uppe i alltihop så firar Hembygdsföreningen 60 år.

60-årsjubel i Järbo (1987) 

Under 90-talet diskuterades hur man skulle bygga ett arkiv för att skydda de samlingar av textilier, foton och föremål m.m. som man har. Tack vare gåvor och bidrag från olika fonder och privatpersoner har man kunnat anskaffa en gammal loge som placeras ovanpå en källarare som är ingrävd i slänten.

I källaren placeras arkiv och mötesrum och logen ger plats för större sammankomster. Pengarna man samlat in täcker materialkostnader, men arbetet får medlemmarna själva bidra med.

Uppdaterad 2017-08-01