Järbo Hembygdsförening

Järbo socken

Vad är Järbo socken? Här försöker vi reda ut vad en socken är och vad det har varit. Bilden nedan visar ett utsnitt av Riksantikvarieämbetets karta, där det är möjligt att visa sockengränser och mycket annat.

Järbo socken

Längre ned på sidan följer mera text om detta. Inledningsvis är det bilder på de stenar som stod vid vägkanterna och markerade var gränsen gick.

Gränsen var nog tydligare i folks medvetande förr i tiden. Det framgår av det häfte som Hembygdsföreningen har gett ut, "Ord och uttryck från utrikes Järbo". Dialekterna var då tydligare markörer för var man hörde hemma och kanske också mer varierande lokalt.

Gränsstenar

socken En väl synlig sockensten intill Järbovägen, gräns mot Ovansjö. Foto: 2012.

socken Den här stenen mot Ovansjö ligger vid den gamla sträckningen för väg 302. Foto: 2018.

socken Tätt intill väg 302, norr om Kalltjärn står den här stenen som markerar gräns mot Ockelbo. Foto: 2018.

socken Där Kungsberg slutar i väster står den här stenen som visar gränsen mot Ovansjö. Foto: 2018.

socken Intill länsväg 542 vid Norra Sandsjön står denna sten i gränsen mot Ockelbo. Foto: 2018.

socken Vid Krogen går gränsen i krokar. Gränsstenen för gränsen mellan Sandviken och Järbo där Gästrikeleden korsar länsvägen. Foto: 2020.

socken Vid Penger rö möts Järbo, Ovansjö, Svärdsjö och Ockelbo socknar. Foto: 2019

Minnesstenar

socken Vid Järbo kyrka står en minnessten över dem som bröt sig ur Ovansjö socken och bildade en egen socken för Järbo. Foto: 2011.

socken Vid Järbo kyrka står också en sten som minner om dem som utvandrade till Amerikas förenta stater. Foto: 2011.

socken Denna sten påminner om nödhjälpsarbetena 1921-23 när vägen till Ockelbo och bron över ån byggdes. Stenen restaurerades 2020.

Kyrkstigar

Innan Järbo var egen församling och när det var kyrkoplikt fick församlingsborna vandra till den kyrka som då var deras, nämligen Kungsgårdens kyrka som var Ovansjös församlingskyrka. För folket i de yttre delarna var det en lång promenad. Från Botjärn var vägen fram och tillbaka nära fem mil och det lär ha tagit hela dagen för att höra prästens tirader.

Under 1970-talet återupplivade man dessa vandringar av historiskt och naturintresse. Denna karta visar var stigen från Botjärn anses ha gått. En marsch 2012 utgick från Björkmuren

En annan av dessa långa färdvägar går från Kalltjärn till Kungsgården. Den har också använts vid vid några tillfällen på 70 talet, men i dag verkar den vara lite bortglömd.

Historik och fakta

Socken är ett namn på landsortsförsamling. Det var ett administrativt område bestående av flera intilliggande byar och tätorter. Socknen hade en sockenkyrka, styrdes av sockenstämman, och var en föregångare till dagens kommuner.

I Sverige avskaffades kyrksocknen och sockenkommunen som administrativ enhet vid kommunreformen 1862, medan jordregistersocknen fortsatte att användas fram till fastighetsdatareformens genomförande åren 1976–1995.

Socken är inte längre en aktiv administrativ enhet men har än idag många tillämpningar, bland annat som registreringsenhet i historiska arkiv, och ligger till grund för de distrikt som inrättades i Sverige 2016.

Järbo socken i Gästrikland ingår sedan 1971 i Sandvikens kommun och motsvarar från 2016 Järbo distrikt. Socknens areal är 144,42 kvadratkilometer, varav 3,3 är vatten. Den bildades 1862 genom en utbrytning ur Ovansjö socken.

Järbo bildades 1862 som landskommun som 1971 uppgick i Sandvikens kommun. 1 januari 2016 inrättades distriktet Järbo, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

I dag finns ingen officiell sockenindelning. Inte desto mindre är socknen ett mycket levande begrepp, eftersom det i olika sammanhang finns ett behov av en indelning på lokal nivå som är oföränderlig. Kommuner och församlingar delas och slås samman utifrån aktuella behov, men i och med att socknarna inte längre är aktiva administrativa enheter kan de inte ändras.

Sockenindelning används av dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer. Den används som registreringsenhet av bland annat Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet och Nordiska museet. Inom botaniken används socknar för lokalangivelser, eftersom man då vill ha en geografisk indelning som inte förändras med tiden som kommuner och församlingar kan göra. De svenska hembygdsföreningarna har mestadels socknen som grund för sitt verksamhetsområde. Liksom landskapen är socknarna en del av Sveriges immateriella kulturarv.

Källa: Artiklar i Wikipedia

Sidan uppdaterad 2021-08-21

statistik-karta Det här är en karta över de olika statistikområdena inom Järbo. De yttre gränserna stämmer väl med gamla sockengränsen. Det här är Järbo distrikt.

Länk till Sandvikens statistik 

Gränserna finns också inritade på en Googlekarta. Dock lite översiktligt. Där har även gränsstenar m.m. lagts in.

Googlekarta med sockengränserna m.m.