Järbo Hytta
Järbo hytta är en av de tre järnhanteringsanläggningar som funnits i Järbo. Den är klassad som fornminne, men få vet var den ligger.
Från boken Järbo i Gästrikebygd hämtar vi texten:
"Järbo hytta byggdes (efter år 1740) vid den från sjön Hålldammen kommande Lillån (nuvarande Hyttån eller Hyttbäcken eller Trollbäcken) strax före dess utlopp i Jädraån. Den låg mellan de båda hamrarna (Järbo övre hammare vid Hammarbron och den nedre vid Kvarnåker) på ungefär lika avstånd från vardera.
Vattentillgången i den lilla ån var otillräcklig, varför man måste bygga en damm vid Hålldammen, som på så sätt blev vattenmagasin...
Järbo hytta lades ned 1874 och övre hammaren 1878...."
Fornminne
Hyttområdet har inte varit utsatt för någon större förändring än tidens tand sedan nedläggningen. Dock revs, ca år 1900, den ursprungliga stenmuren runt masugnen och man tog stenarna och byggde grunden till kvarnen i Kvarnåker. Området är numera klassat som fornminne.
Ur Järboboken:
"När man 1965 började gräva ut den gamla ruinen, befanns nedre delen av hyttpipan vara tämligen
väl bevarad. Sten fördes dit och nedre delen av grundmurarna uppfördes. Här återfinns nu ett minnesmärke
från den svunna bergsmansepoken." Arbetet genomfördes på uppdrag av (dåvarande) Järbo kommun.
Fortsättning längre ned på sidan
Järbo Hytta de senaste 20 åren
Ruinen vid dammen (2000)
Resterna av en damm vid Hyttan (2001)
Ruinen vid dammen (2001)
Ruinen vid dammen (2011)
Inte så lätt att hitta dit (2011)
Ruinen vid dammen (2015)
Karta 1840 jämfört med 2000. Röda linjer visar nuvande vägar och bebyggelse.
Det är inte så god överensstämmelse beroende på skalor och mätnoggrannhet m.m.
Ruinen vid dammen (2015)
Sommaren 2020, de nya ägarna till fastigheten har med hjälp av Hembygdsföreningen
påbörjat röjning i terrängen runt hyttan.
Området i dag är helt och hållet inbäddat i tät slyskog. Det har varit svårt att ta sig fram till ruinen. Ja, egentligen är det ju ingen ruin, eftersom stengrunden har lagts tillbaka i efterhand, men den markerar platsen.
Hyttruinen ligger på privatägd mark. Tyvärr har tidigare ägare från 1978 inte visat något intresse för att att låta allmänheten få tillräde till platsen, snarare tvärtom, kan man se när man läser tidningsklippen från den tiden. Då försvann också möjligheterna att underhålla.
Bilderna ovan är från de senaste nästan 20 åren.
2020 kom nya ägare som har etablerat ett samarbete med Hembygdsföreningen, vilket har resulterat i att området har börjat röjas upp.
RAÄ karta över hyttområdet
Del av karta från laga skifte 1855, akt 514
Del av karta från laga skifte 1881, akt 547
På kartan från 1855 ser man den stora mängd av byggnader som fanns på området. 1881 är få kvar, eller också är de inte utritade då hyttan var nedlagd. Järnvägen (norra stambanan) har då byggts och var öppnad för trafik 1876. Kartorna är hämtade ur Lantmäteriets historiska kartarkiv.
Bergsmän
Många bönder i Gästrikland bedrev järnhantering vid sidan av jordbruket. De kallades bergsmän och de hade rätt att uppföra och driva gruvor, hyttor och hammare. Anläggningarna ägdes gemensamt, men drevs av de enskilda bergsmännen.
Järnhanteringen bedrevs lokalt, framför allt beroende på de omfattande transporter av råvaror som krävdes. Malmen var tung och man hade bara hästar att dra med. Kolet blev stora volymer.
Verksamheten fanns från medeltiden men utkonkurrerades av de industriella verksamheterna som utvecklades. I Gästrikland varade epoken till slutet på 1800-talet.
Råvaror och produkter fraktades med hästforor, det färdiga järnet först över Kungsgården - Forsbacka till Gävle, senare via Kanalvägen över Högbo. Det tog åtminstone två dagar.
I marken inom det skyddade området finns mängder av slaggsten, d.v.s. oregelbundna stenar av mindre storlek som är oanvändbara rester av smältningen av malmen. Det kan man se om man bara krafsar i ytan. Utöver utgrävningen vid själva hyttan har inga detaljundersökningar gjorts.
Sidan uppdaterad 2020-08-29