Penger och Sörja
Det finns stora skogsområden norr och väster om Järbo. En del av det var Svärdsjö allmänning, även kallad besparingsskog. Eftersom det inte fanns några vägar och att det även var långa avstånd var det svårt att transportera virket till sågverken.
Brukspatron Petre (Kungsfors bruk) köpte in en stor stämpling och satte sedan igång med att bygga flottrännor och dammar, en mot Jädraås, en annan över flera tjärnar och bäckar till Penger och fortsatt ner till Lillån. Den tredje var Sörjabäcken som också fortsatte till Lillån. Det var ett mycket omfattande arbete och det blev ett startskott för avverkningarna.
I dag är landskapet genomkorsat av vägar, många nybyggda för byggandet av vindkraftverken som är allerstädes närvarande.
På andra sjön låg ett samhälle som var centrum för skogsavverkningarna 1870-1880.
Fortsättning på texten längre ner på sidan.
Kontoret i Penger, personen är enligt uppgift Alrik Henriksson. Foto Henrik Persson okänt år
Flottningsränna i Lillån, foto kanske 1914
Gläntan i skogen där Penger låg. Foto 2019.
Det är många gamla träd. Foto 2019.
Rester av en jordkällare? Foto 2019.
Husrester. Foto 2019.
Husrester. Foto 2019.
Resterna av en vedspis. Foto 2019.
Rester av en källare. Foto 2019.
Ett gammalt träd. Foto 2019.
Penger gränsröse, blev troligen lagt vid gränsbestämningen 1702
Sörja
Bostäder i Sörja (okänt år)
Bostäder i Sörja (okänt år)
Kolhuset i Sörja (okänt år)
Man utnyttjade befintliga bäckar och åar men man måste rensa i strömfåror och bygga kanter av timmer och delvis särskilda rännor.
För att flotta timret dämde man i sjöarna och kunde sedan låta stockarna få skjuts när vattnet släpptes på. Detta gjordes under vårar och höstar när det var mycket vatten. Flottningen startade 1875 och höll som längst på till 1928 och då bara i de nedre delarna.
Det behövdes mycket folk för huggning och flottning och man byggde bostäder för dessa bland annat i Penger, en plats öster om Pengersjön, just innanför gränsen till Dalarna, inte långt från gränsröset mellan de fyra socknarna Svädsjö, Ovansjö, Järbo och Ockelbo. Här fanns ett kontor med skogvaktare, bostäder för huggare, körare och kolare och en bagarstuga. Det var långt in till samhällen med affärer så man måste klara försörjningen under långa tider.
Alla byggnader är nu borta. Kontoret stod kvar till på 1960-talet, men man kan på platsen ännu upptäcka rester av källare och murstockar fast det är överväxt av skog och av träd som ramlat av ålder. Jag inte hittat särskilt många bilder från Penger, vilket kanske är naturligt med tanke på när det var aktivitet här. Kontoret stod dock kvar in på 1960-talet.
Sörja var av mycket senare datum och uppgifter säger att där pågick verksamheten in på 1950-talet.
Där har jag inte själv varit och sökt. Kjell Nordqvist berättar om hur det var med telefonen:
"Telefonledningen fanns kvar ca:1950. Jag minns när min morfar bodde där, telefonen var i farstun
i en av barackerna, Morfar pratade i en tratt som satt fast pa apparaten. och hade en enkel hörlur
att lyssna med.Han ringde hem till Lumsheden, först vevade man på telefonveven, då svarade dom i
Kungsfors telestation, då fick Kungsfors veva till Åshammar, sedan kopplade Åshammar till Lumsheden 26
och då svarade mormor."
Det fanns även annan bebyggelse i skogarna, fäbodarna som var sommarbete för djuren. Tidvis fanns alltså mycket folk i markerna. Joel Järbing räknar upp 23 olika fäbodområden.
Källa: Järboboken, sidan 92 ff.
Sidan uppdaterad 2019-12-27
Det här är utsnitt av Riksantikvarieämbetets Fornsök karta över en liten del av de stora skogar
som finns väster och norr om Järbo. Kartan kan visa fornlämingar och naturvårdsområden och
information om dessa.
För arbetarbyarna Penger och Sörja har jag inte funnit några markeringar på kartan.