Järbo Hembygdsförening

Hembygdsdräkter

Föredrag i Gamla Stenhuset

Gunilla Humble som är en engagerad förespråkare för användandet av folkdräkter höll tillsammans med sin släkting Ann-Mari Jerner-Odmark föredrag och visning av olika varianter av Ovansjödräkter i Gamla Stenhuset i Gästrike Hammarby onsdagen den 10 juli. Lokalen var "knôkfull" och många i publiken kom dit i sina egna dräkter.

Ovansjö som förr var centralbygd i Gästrikland, har ett varierat och väldokumenterat dräktskick. Detta tack vare Hedvig Ulfsparre och Greta Hedlund som i början av 1900-talet intervjuade många talesmän om hur dräkterna användes förr i tiden. De samlade ihop stora mängder textilier och dräktdelar i bygden. Därför vet vi nu ovanligt mycket om just dräkterna i Ovansjö.

Föredraget tog ett pedagogiskt och uppskattat grepp som innebar att Ann-Mari kom in iförd bara särken och sedan visade och berättade hon om hur den omständliga påklädningen av dräkten gick till, sakkunnigt kommenterat av Gunilla. Dräkten består av många olika delar som tas på i en bestämd ordning. Med olika kombinationer av kjolar, liv, förkläden, bindmössor och halskläden kan dräkten sen användas vid olika tillfällen, stora högtider som bröllop, kyrkobesök, sorg och begravningar. Äldre personer har oftare mörka färger och yngre personer mera rött i sina dräkter, det gäller både män och kvinnor.

Det finns olika synsätt på folkdräkter kan användas. Vissa förespråkar ett historiskt perspektiv där allt ska vara sytt i samma material och på samma sätt som originaldelarna. De anser att det är fel att gå utan huvudbonad till dräkten. Det ska vara historiskt korrekt.

Gunilla förespråkar en mera pragmatisk syn och tycker att det ska vara roligt att använda folkdräkt! Det finns inte så mycket rätt eller fel, dräktanvändning har alltid ändrats över tid. Även förr i tiden blandades gamla ärvda delar med nya och folk använde det som de tyckte var fint. Använd de delar du har och var stolt över dem menar hon. Var inte så orolig för att göra fel, men läs gärna på och ta reda på så mycket du kan om din dräkt.

På den här sidan visas bilder av påklädningsproceduren med kommentarer till varje bild.

Utöver detta deltog 10 personer som visade upp sina olika varianter av dräkter. Bilder av dessa och övriga personer i folkdräkt har vi samlat i ett bildgalleri på en annan sida.

Hembygdsdräkter Bilden visar hur Ann-Mari knyter sina strumpeband, som behövs för att hålla strumporna uppe under kjolen. De är så kallade pinnband, en gammal teknik där man använder pinnar på ett bräde och det ger elastiska band. Strumporna är sydda i rött kläde. Tekniken att sticka kom sent till Gästrikland, därför hade vi sydda strumpor till dräkten.

Hembygdsdräkter Ann-Mari sätter på sin randiga livkjol i hemvävt ylletyg. Det röda tyget framtill är av enklare slag, för det syntes ju ändå inte under förklädet, som tas på senare. Folk var sparsamma med material förr i tiden, varenda tråd skulle tas tillvara.

Hembygdsdräkter Ovanpå livkjolen i randigt ylletyg kommer nu den finaste svarta kjolen i tunt ylletyg för kyrkobruk. Det hände att kvinnorna hade upp till sju olika kjolar , lager på lager, alla med sitt eget förkläde ovanpå. Den svarta kjolen kan användas till flera olika livstycken vid olika tillfällen, beroende på vad kyrkoalmanackan påbjöd just den söndagen.

Hembygdsdräkter Ann-Mari klär sig inför söndagens besök i kyrkan. Nu kommer det finaste vita köpta kyrkförklädet på. Det är i tunn mönstrad bomull. Under kyrkdräkten är hon redan färdigklädd för söndagseftermiddag i den randiga livkjolen.

Hembygdsdräkter Dags för överdel med broderier, fint skulle det vara i kyrkan. Halshålet i lösa överdelar hade alltid hugsmått, så trångt att det nätt och jämnt gick att dra över huvudet. Ann-Mari tar sig dock ut med den äran!

Hembygdsdräkter Nu är det dags för det röda fläbblivstycket för högsta helg att komma på. Eftersom det är sommar syns ärmarna i vitt på överdelen, på vintern hade alla en svart tröja under det röda livet.

Hembygdsdräkter Ann-Mari väljer vilket stycke till mössan som är lämpligt att använda för just denna söndag. Det var viktigt att klä sig rätt i kyrkan, den sociala kontrollen var hård.

Hembygdsdräkter Efter att det vita stycket lagts på plats ska bindmössa på. Till högsta helg i kyrkan skulle mössan alltid vara svart, men mössbandet kunde varieras efter tycke och smak.

Hembygdsdräkter Dags för att sätta på det finaste tunna vita halsklädet i bomull, som är broderat i tambursöm, inför kyrkan. Är det högsta helg så ska det vara fint också!

Hembygdsdräkter Nu är Ann-Mari färdigklädd för kyrkbesök i dräkt för högsta helg på sommaren i Ovansjö. Finare kan det inte bli!

Hembygdsdräkter Par från Ovansjö klädda för högsta helg på väg till kyrkan. Stilig herre i svart rock och hög svart hatt.

Hembygdsdräkter Kvinnorna använde alltid ett huvudkläde ovanpå bindmössa när de gick utomhus. Ofta rödrutigt på sommaren, och i mörkare färger vintertid.

Hembygdsdräkter Herrarna var fina i Ovansjö de med. Olika randningar på västarna och gula knäbyxor. Vita eller blå strumpor till. Röd stickad mössa var populärt. En bröllopsklädd herre har knäbyxor i sammet och väst i röd kattun.

Hembygdsdräkter Glada åhörare i Stenhuset i Gästrike-Hammarby beundrar de olika varianterna av dräkter från Ovansjö som visades under kvällen. Många av besökarna var också klädda i dräkt.

Sidan uppdaterad 2019-07-19